Regeringen har släppt enprocentsmålet – och nu pekar allt mot en tydlig neddragning av det svenska biståndet.
Tidöregeringen har lämnat enprocentsmålet för biståndet bakom sig, vilket öppnar för en större neddragning än tidigare. Frågan har snabbt blivit en av de mest omdiskuterade i den ekonomiska politiken, där flera partier nu vill se kraftiga förändringar i hur mycket Sverige ska ge i internationellt stöd.
Beslutet innebär att biståndsnivån inte längre är låst till en procent av bruttonationalinkomsten. Det ger regeringen större handlingsutrymme i budgetarbetet, men väcker också kritik från dem som menar att Sverige därmed backar från en långvarig linje i utrikespolitiken.
För biståndsdebatten är det här ett tydligt skifte. Frågan handlar nu inte bara om nivåer, utan också om vilken roll Sverige ska spela internationellt framöver. Och just där ser det ut att bli fortsatt politisk strid.